3D-printning stärker svensk beredskap

Additiv tillverkning, eller 3D-printning, kan bli ett viktigt verktyg för att stärka Sveriges livsmedels- och dricksvattenberedskap vid kris eller krig. Det visar ett nyligen avslutat projekt lett av Livsmedelsverket och Myndigheten för civilt försvar, där forskningsinstitutet RISE spelade en central roll. Syftet var att undersöka om 3D-printning kan hjälpa till att snabbt tillverka reservdelar när ordinarie leveranser inte fungerar. Källa: Livsmedelsverket.

Varför behövs reservdelar i kris?

Vid störningar eller krig är det vanligt att leveranser av viktiga delar till exempelvis vattenverk och livsmedelsproduktion försenas eller stoppas helt. Då kan en trasig ventil, ett filter eller annan komponent göra så att verksamheten stannar. Genom att kunna tillverka reservdelar på plats minskar vi risken för driftstopp och skapar trygghet för både företag och allmänhet.

Så gick projektet till

I projektet, som drevs av RISE, testades 3D-printning av fem olika reservdelar. Bland dessa fanns vattenfilter, lock till diskmaskin och luftningsdysa i plast – samt reparation och nytillverkning av knivblad i metall. Valet av delar speglar vanliga behov inom både livsmedelsproduktion och dricksvattenhantering.

Testerna visade att det går att spara mycket tid genom att snabbt kunna skriva ut reservdelar, särskilt om företag är väl förberedda och redan har digitala modeller av kritiska delar. – ”Det vi har sett är att det går att vinna mycket tid genom att 3D-printa reservdelar. Det gäller särskilt om företagen förbereder sig genom att identifiera och skanna in kritiska reservdelar i förväg. Det finns både kompetens och utrustning för 3D-printing i Sverige som kan användas,” säger Susanne Norén, enhetschef på Livsmedelsverket.

Fler sektorer kan dra nytta

En annan positiv effekt är att många reservdelar som behövs inom livsmedels- och vattensektorn ofta också används inom andra industrier. Det gör att fler områden kan dra nytta av resultaten från projektet. – ”Ett intressant resultat är att flera av de reservdelar som skulle kunna vara aktuella att printa också används i annan processindustri. Det öppnar för möjligheten att fler sektorer kan dra nytta av resultaten,” säger Annelie Almqvist, utredare på Myndigheten för civilt försvar.

Utmaningar med materialval och regler

Trots alla möjligheter finns viktiga utmaningar kvar. En av de största rör materialval. Idag finns det bara ett fåtal printmaterial som är godkända och säkra att använda i direkt kontakt med livsmedel och dricksvatten. Därför krävs fler tester och utvärderingar innan tekniken kan användas fullt ut. – ”Idag finns få printmaterial som vi säkert vet fungerar i kontakt med livsmedel och dricksvatten, här behövs fler tester. Vi behöver också titta mer på förutsättningar i regelverket. Men om kriget skulle bryta ut idag, kan vi tillverka i de material som redan finns”, fortsätter Susanne Norén.

Praktiska råd för verksamheter

För dig som arbetar med livsmedel eller dricksvatten, eller har ansvar för beredskap, är det klokt att se över vilka reservdelar som är avgörande för din verksamhet. Genom att i förväg identifiera och skanna in dessa, kan du stå bättre rustad om leveranser störs. Samarbete med lokala företag eller aktörer med 3D-skrivare kan vara en lösning vid akuta behov.

Vill du läsa mer om hur olika verksamheter kan förbereda sig för kris och höja sin motståndskraft? Ta gärna del av andra artiklar här på Ortophysio om hälsofrämjande satsningar och måltidsberedskap vid samhällskris.

Sammanfattning

Projektet visar att 3D-printning har stor potential att förbättra Sveriges beredskap vid störda leveranser. Tekniken kan göra det möjligt att snabbt ersätta trasiga eller saknade reservdelar, vilket är avgörande för att både livsmedels- och vattensystem ska fungera även under tuffa tider. Men för att verkligen lyckas krävs mer forskning kring materialval och tydligare regler. Tillsammans kan företag och myndigheter se till att vi är bättre förberedda, oavsett vad som händer i omvärlden.

Vill du veta mer om Ortophysio och vårt engagemang för hållbar hälsa och beredskap, kan du läsa vidare här.